Året som glömde sommaren / Bästa Tänk om

Redan höst, tänkte jag i morse. Regnet hade dragit förbi, men redan klappar nästa våta molnskock på porten. Kyligt, kallt, grått. Enda fördelen är att blommorna håller sig längre på min rhododenron. Även den tidiga kaprifolen håller ut längre än normalt.

Det är som om tristessen i samhället påverkar vädret. Arbetslösa ska minsann inte ha sol, verkar det tänka. Arbetslösa ska sitta inne och fylla i platsansökningar och ta emot meddelanden om att att sökta platser tillsatts av någon annan.

Nå, varför sura? Tvätten ska tvättas och golvet skuras. Maten ska lagas och ärenden skötas. Varför sura?

Tvärtom ska jag vara glad. Jag har tak över huvudet. Jag har blogg att skriva då och då. Jag har böcker att läsa och böcker att skriva. Jag har en säng och en fru. Jag är en gammal bil fattigare och slipper tänka på reparationer och försäkringar och bilprovningen.

Jag kommer att få en jäkla kondis av allt cyklande och gående.

Jag är glad för allt jag faktiskt har. Jag har kärlek och en sonson och en dator och barn, egna och andras. Jag har dessutom hälsan, är frisk och pigg.

Kikaren tar mig ut i naturen, och den lilla kameran förevigar livet runt huset.
Lilla båten "Lilla Frun" tar mig ut på havet närhelst jag har lust och vinden blåser lagom.
Jag är alltså ganska lycklig. Men visst kunde solen få skina litet grand ändå. / Bästa Tänk om