...kunde ha varit snögalopp. Något i hästväg. Men det nöjer sig med stark vind, liten fru i springspåret och jag vid datorn. Göteborgssöndag med andra ord. Hon är stark som en häst, lilla frun. Skulle göra succe på travbanan. Om det inte var för kusken. Min fru vill inte ha några tömmar, och absolut ingen kusk.
Jag tänker på henne och alla andra kvinnor i världen. I varje tänkbar klass har kvinnan underläge. Vi talar ofta om var huvudkonflikten ligger i världen. Mellan fattiga och rika eller mellan kvinna och män. Så småningom har ett mönster utkristalliserat sig: det finns två skilda konflikttyper som går i kors om varandra.
Man måste kunna (och våga) tänka i tre dimensioner för att begripa. Det finns nämligen tre axlar, den båda första handlar om ekonomi. Den tredje om kön och där ligger kvinna och man i varsin ände. Allt påverkar allt annat. Vi struntar numera i huvudmotsättningen, vi vet ju att allt hänger ihop.
Och vi vet båda att kvinnan är stark, starkare än mannan. Hon håller världen på fötter! Överallt är mannen på något sätt ett slags onyttig utväxt, mer destruktiv, mindre livgivande. Ändå har han överläge, så länge mannen styr - oavsett klassförhålanden - blir kvinnans roll att försöka rätta till det mannen ställer till med. När hon lyckas befria sig kan mannen också befrias från manlighetens negativa biverkningar. Inte förr. 8 mars, mannens dag att extra beundra kvinnan!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar