Hundan också. Tassen ond. Kastde runt med Malte häromdan, skulle just hugga honom i strupen när foten gnällde till. Det var jag som gnällde, men foten vill liksom inte.
Kan det var så illa att en traditionellt byggd GR (grrr!) är för tung? Ska det i så fall innebära mindre mat? Ska det i så fall tas som intäkt från husse och matte att inte ge mig småskrap från deras goda måltider?
Jag tänker nöjen, tänker njutning!
I går fick jag kyckling. På fem sekunder hade jag ätit alltihop! Gott. Sen ville jag ha mer. Självklart, men fick inget.
Lillhusse och lillmatte på besök i helgen. Dom fattar vad en hund vill ha. Massor av kel och bus. Sen bar det av till barndomen vid havet. Sand, öppna vyer, tång att bita och äta, vatten att bada i, litet hus at bo i, liten gräsmatta att äta upp. Sånt gillar jag.
Jag växte upp där sen matte/husse hämtat mig hos mamma. Minns henne. Fin hund som spydde ut vår mat mitt i flocken. Jag var störst och fick mest, blev störst, men har ont i tassen.
I morron ska vi till nån doktor som kan tassar. Jag kan tassar ännu bättre, kan riva, gräva, hoppa upp och lägga den på nån slarver till liten skithund.
Nå, allt har sin tid, nu ska husse ut med mig fast han är sjuk, ska bli kul att se om han orkar runt kvarteret. Må bra alla hundar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar