
Koltrasten känner vi igen år från år. Det har en egen trudilutt, härmar rödbenan perfekt. Gröngölingarna skriker och en hes årsunge av arten kråka tigger mat hela dan.
I förrgår seglade en pilgrimsfalk elegant över på hög höjd.

Fem böcker har jag läst på altanen i sommar. Ytterligare fem på olika skär i skärgården. En i sängen, max.
Tiden går sin gång. Sommaren är redan över sin mitt. Kantarellerna har börjat krypa fram ur sina marktäckande mycel medan myggorna är snällare än på många år.
Jag oroar mig mycket. Inte bara för flytten till ett okänt Malmö, flyttat har jag ofta gjort. Men för valet i höst.
Jag läser och ser hur Aliens ännu en gång slår blå dunster i valmanskåren. Hur pressen, nästan all press är borgerlig, skjuter in sig på en opposition som verkar ha glömt att det är valår.
Svensken är inte dum, men lättlurad. Vill gärna tro på löften. Äter gärna valfläsk och glömmer att alliansens fläsk idag betyder svält i morron för de allra flesta av oss.

Sommaren är god, bästa sommaren på länge, men i höst väntar en ond drake på att ta över totalt. Schlingerbulten vässar sina argument, Reinfeldt tar på sig stora offerminen, den som varje statsman bär. Littorin fick inte vara med längre (tur det), men säljaren, den oljige Odell, är kvar. Snart säljer han dig också.

Olofsson plockar svampen på Stureplan, och Achtung Björklund skolar sig medan Göran Hägglund ivrigt ber til högre makter för att inte hamna under spärren.
Frågan är: Vad gör Mona?
Var finns den stenhårda kritiken av A-kassan, sjukförsäkringen, privatiseringarna av skola, vård och omsorg? Var finns kritiken mot privatiseringen av allmännyttan - snart har ingen vanlig råd att bo utan att skuldsätta sig över öronen. Vems pengar blir stulna när allmännyttan privatiseras?

Mona, det är din tur, det är dina drag, det är dags nu!!! Vakna!
Men Mona sover något slags törnrosasömn. Djupare än ens Persson i förra valet. Eller är det så illa att Mona faktiskt håller med Alians? Vill socialdemokraterna inte vara socialdemokrater längre.
Det fanns en tid då Sverige var en förebild för hela Europa. Då statsmän åkte hit för att titta på den svenska välfärden. Det var sjutti- och åttital.
Fortfarande träffar vi utlänningar som tror på välfärden i Sverige. Några är flyktingar som fort tvingas tillbaka av Utvisningsverket till krigen i sina hemländer.
Är inte välfärden något att slåss för, Mona? Är det inte hög tid att flagga för Hela Folket igen?
Jag oroar mig för valet. Jag vill inte leva ytterligare fyra år som bedragen och lurad medborgare i Sverige.
Det vill varken Smilla Katt eller koltrasten heller. Tänk om...