
Vi gick under blommande hästkastajer genom en frodig lälund med uppvuxna lövträd mot havet...

i syrenernas tid...

Blodnävan mötte oss blygt....

och en ännu odefinierad gul korsblomma neg vackert...

Strandglimmen glimmade mellan klipporna

och styvmorsviolen hade fullt upp men grannarna

med fötterna i vattnet stod kråkklövern i bästa blom

och längst ut, där havet möter land, stod västkustens härdigaste blomma.
Triften, Armeria maritima. Allt var som det skulle en vanlig söndag i maj. Lugnade gick vi hem och fikade. /Bästa Tänk om
Vackert!
SvaraRaderaLeo Beata
Leo - tufft av dig att kuta Gteborgsvarvet. Jättetufft. Hade gärna sprungit med, men har fått nån skit i ryggen, ichias vad det verkar. Ett fall för vårdcentralen om det inte går över. Gymmar just nu i ställer och går mycket. Uno
SvaraRadera