Dan Greiders dikt till en tveksam

VÄLFÄRDSDIKT (Till Anna hastigt nedskriven)

Ja, du Anna.
Om man ser tillbaka på historien
och tänker sig in i hur samhället sett ut
om högern haft makten...

Förmodligen hade du inte haft
några SFI-elever att undervisa.
De hade aldrig fått komma in i landet.

Är du trött när du kommer hem från jobbet?
Du hade varit ännu tröttare med högern -
efter 11 timmars arbetsdag...

Med en lön du nätt och jämnt
kan försörja dig på.

Har du haft 5 veckors semester i sommar?
Grattis, det hade du inte haft om högern bestämt.
Och framför du några klagomål
kan det hända att din chef
kickar dig.

I morgon.

Don´t you dare
ringa facket...
De fasades ut för länge sen!

(Men a-kassan ger dig i alla fall
35% av din lön.)

Din granne blev sjuk i cancer –
tyvärr hade hon inte råd
att betala behandlingen

eftersom hon inte kunnat
ta privata försäkringar

så den lägenheten blir ledig
om några veckor.
Och det är ju bra.
Om du skulle behöva en större, menar jag?

(Jag såg grannen häromdagen
på väg till arbetsförmedlingen, förresten.

De tyckte att hon
kunde jobba några dagar till.)

Vänta nu...du är ju kvinna!
Ska inte du vara hemma med barnen?
(För du är väl gift med en man hoppas jag?)
Så ska det ju helst vara.
Man, kvinna, barn.
Inga konstiga HBT-konstellationer.

Historien är viktig.

Ideologier är viktiga.

Där finner du
den grundläggande skillnaden.

Den svenska modellen
som skapades på 30-talet
byggde på ett FÖRTROENDE

(ja, man trodde på varann!)

mellan staten och medborgaren.
Staten litade på att din far och mor
och dina mor- och farföräldrar
gjorde sitt bästa.

I gengäld satsade staten på välfärdsprojekt
för de litade på
att det kommer pengar tillbaka.
Trygga medborgare är bättre medborgare.
Och skapar ett bättre samhälle.

För alla.

Så gick resonemanget.

Och lyckligare människor dessutom!

(Lycka, ja. Det är inte Alliansens starka sida.
Kan det vara för att de inte bryr sig om kulturen?
Det räcker inte med Linda Bengtzing, Maud Olofsson...

Alliansens samhälle
bygger på motsatsen till
förtroende.

Misstänksamhet.

Alla är i grunden potentiella fuskare.
Och simulanter.
Och slöfockar.

Anmäl din granne!
Satt hon inte och bloggade fastän
hon är sjukskriven?

Det finns jobb om man vill!
Jag har själv aldrig gått arbetslös!
(Min morbror har alltid gett mig jobb.)

Ge femåringen ett skriftligt omdöme!
Så vet vi om barnet blir lönsamt!

Det satsas för mycket på de svaga eleverna!

Det är hysteriska piskor som viner.
För att hålla ordning. Och reda.
Hot och hårda tag.

Målar med grova penslar.
I svart och i vitt.

Jan Björklund är mästaren.
Konfrontation.
Spela ut svaga grupper mot varann.
En framgångsrik taktik.

Det finns alltid någon som vill förtrycka
för att få vara något annat
än bara svag.

Jag har inte nämnt klyftorna heller.
De som skapar frustration, våld och bränder.
Och trots att det nu är bevisat
i boken JÄMLIKHETSANDEN.

(Har du läst den?)

Att ett samhälle med små klyftor
ökar ALLAS välstånd vad gäller
jobb, trygghet, hälsa och lycka.

ÄVEN för de välbeställda!
Hälsa de det om du känner några.

Ändå skapar Alliansens fördelningspolitik
avgrunder djupare

än Grand Canyon.

(De skapar även sverigedemokrater!)

Och det finns en tanke bakom varje klyfta.
Naturligtvis.

En rik behöver mer pengar.
För att skapa mer rikedom.
Som sedan ska sippra ner
till den sista oförmögna tröga tredjedelen.

Som ska vara tacksamma och ödmjuka.
Och inte säga så mycket.
Om de inte blir tillfrågade.

Och det fungerar ett tag.

För många får det bra.
Du vet, 500 spänn mer i plånboken.
Du kan köpa lite mer grejer till huset.
Åka till Thailand och dricka ett dyrare vin.

Det fungerar ett tag.
Tills "overklighetens folk" får nog.
De som inte får vara med och dela på kakan.

Ja, de får nog en dag.
Och de är jag.
Och jag är dem.

Och det kommer att bli stökigt.
Det kommer inte att bli trevligt.
Det kan hända att vi får kolla
en extra gång
att vi inte glömt att låsa dörren.

För det kommer att bli stökigt där ute.

PS: Jag gick Söka jobb-kurs
i slutet av 90-talet.
Datortek hette det.
Och för mig var det väldigt bra.
Den gav mig utbildning och gemenskap.
Skratt och insikter.
Och kunskap!
Det fanns inget jag inte fick svar på!

Och jag vet att det fungerade så
för andra också.
Och jag vet likaväl
att det inte var det
för andra.

Min poäng är
att man ska dra lärdom av
sina personliga
erfarenheter.

Men man ska inte tro att
ens egna erfarenheter
är hela sanningen.

PS 2: De röda är nu inte alls så röda.
De flyttar sig likt en krabba i sidled inåt

på jakt
efter...huvudstadens medelklass?
(Senaste idioten: Ilija Batlan och butlers i tunnelbanan...)

De har gjort stora misstag.
Både strukturellt och sådant som
drabbat dig personligen.

Så bara för att jag röstar rött
innebär det inte att jag ger
dem mandat
att genomföra det de går till val på.

Jag tänker vara en
förhörslampa i deras ögon
och granska varje ord och handling.

Men det som ger mig hopp
är det jag läser från vänstermänniskor.

På bloggen inte minst!

Ger mig hopp om inte
en bättre röd höst
så i alla fall en
bättre röd framtid

och ett samhälle som fortfarande
stretar för att hålla ihop
på en liten enslig planet
ensamma
i det stora universumet

De blå får mig bara att gråta.
Och att tända eld på bilar.

Och kom ihåg.
Varje gång en hund gäspar
sätter sig någon i den röda soffan.

Vi blir fler.
Även om det känns ensamt ibland.

Så rösta rött.
Ge förtroendet till de röda.

Och låt valkvällen bli en
vacker röd solnedgång

mot en dag där vi alla
vandrar ut i solen
slår oss ner på våra filtar
och ser upp mot himlen
oändlig.

Vännen Dan har huvudet uppe, tanken klar och orden alltid redo. Valet handlar om människor, inget annat!